Rätten att bli bekräftad!

Jag har funderat de sista dagarna på varför det är så få personer som säger GRATTIS till mig eller min man när de får veta att vi väntar barn antingen genom oss eller genom någon annan. De flesta hittills har sagt lite förvånat: jaha...jag känner en som har adopterat! (också drar dem sin historia om den de känner eller känner till som har adopterat). Är det så att andra människor har en värdering om att det inte är lika "bra" att vänta adoptivbarn? Dessto mer jag tänker på det så blir jag riktigt arg... fast mer ledsen :( Så fort någon i min närhet har blivit gravid så tycker jag att alla inkl. mig själv säger grattis när man ses. Och kontinuerligt frågar hur hon mår osv. Vad är skillnaden????????? Jag vill också bli sedd!!! Jag vill också prata om mitt blivande barn och om barnvagnar, barnrummet, m.m. m.m. Nu kan jag ju förståss inte dra alla över en kam, det finns några som har reagerat precis som jag önskar och då har jag blivit så glad så att jag nästan har börjat grina!

På mitt jobb har det blivit ett mycket märkligt fenomen... jag har börjat berätta för flera där att jag ska ha barn snart. Jag har INTE sagt att det är hemligt på något sätt. Ändå är det INGEN som har kommit fram till mig spontant och sagt grattis, vad kul jag hörde att du ska ha barn. Detta är väldigt underligt med tanke på att jag arbetar på en arbetsplats med ca. 100 st kvinnor totalt, där det sprider sig som en löpeld om någon är gravid och har gått ut med det. Detta har dessutom hänt flera gånger både före och efter det att jag har berättat. Är det så att nyheten inte har spridit sig? Tror folk att det är en jättehemlighet, eller? Eller ändå värre...är det så att det har spridit sig och att de flesta vet fast de inte säger något till mig? Det är så konstigt, jag får väl börja berätta personligt för så många jag hinner med innan vi åker.

Nä det här var ingen rolig läsning...ursäkta, får gå och sova på saken.