Fler än jag...

I veckan kom det fram en ny tjej på jobbet till mig och sa att hon hade hört att jag skulle adoptera och att hon och hennes man också skulle göra det. Jag blev så glad att jag fick knottror på hela kroppen. En till i verkligheten som ska bli förälder på samma sätt som mig, hurra! (jag har inte träffat någon tidigare som ska adoptera, förutom de från adoptionskursen förstås). De höll på med sin hemutredning, det känns så länge sedan vi gjorde den. Insåg hur skönt det känns att vara klar med allt det där och att vi faktiskt snart är framme vid vårat mål.